Bra artikel i SvD i dag

Komprometterad. Så heter det. Det är vad jag är. Likväl skriver jag nu att Tobias Brandels artikel ”Konstnärer petas från konstbiennal” (11/6) är en mycket bra artikel. Det är kulturjournalistik av det här slaget vi läsare behöver mer av.

I grund och botten återfinns två stycken perspektiv i media gentemot samtida kulturproduktion: ett kulturskyddande och ett kulturgranskande. Den senare är inte så vanlig som den förra. Tyvärr.

Det är därför dagens artikel om hur ansvariga för Göteborgs konstbiennal är så viktig. Den markerar att representanter för kultursektorn granskas utifrån samma journalistiska metoder och attityder som andra sektorer. Här återfinns inge flum eller romantiskt. Nej, bara bra journalistik. Det är viktigt att kulturjournalistiken får vara så rak och okomplicerad. Kulturvärlden ska inte vara en skyddad verkstad. Men av någon anledning är det oftast så.

Brandel undersöker helt enkelt varför ansvariga för biennalen i Göteborg har dragit tillbaka inbjudningar till konstnärer de bjudit in sedan länge. Och det trots att de inbjudna konstnärerna under en längre tid har arbetat med den konst de ämnat visa. Brandel låter en representant för biennalen komma till tals, och likaså en representant för konstnärerna. Enkelt och framförallt bra.

Utifrån mitt perspektiv är det helt obegripligt att ansvariga för en biennal kan göra så här. Men som sagt, jag är komprometterad. Jag känner både Tobias Brandel och Stig Sjölund, som blir intervjuad i artikeln.

Är det något jag skulle ha velat tillägga till artikeln, så är det en ”kommentar”, det vill säga en liten artikel vid sidan om där en sakkunnig kritiker hade kunnat sätta denna nyhet i ett större sammanhang. Det finns flera bra ingångar, till exempel den i dag så aktuella debatten om konstnärens ersättning, eller rättare sagt, konstnärens brist på ersättning när denne arbetar för en offentligt finansierad institution. Men som läsare kan man inte få allt, alltid. Kanske blir det uppföljning, och då kan det kanske bli en kommentar?