Chicago. Hyde Park.
I går debatterade Barack Obama och Mitt Romney för första gången öga mot öga. När jag följde debatten föreställde jag mig hur och vad svenska medier dagen efter skulle rapportera.
Har i dag på nätet läst både SvD och DN -- och det är ju inte så konstigt att de forna stortidningarna tappar prenumeranter. Den insats tidningarna gör är ringa och kan i grund och botten betecknas som en slags ytanalys som kan jämföras med enkla och formalistiska förklaringar av målningar. Analytikerna -- statsvetare och pr-människor -- får uttala sig om politikernas uttryck, deras utstrålning, gester, mimik, offensiva eller defensiva stil och drar därur slutsatser om vem som vann debatten.
Jämför då med flertalet amerikanska medier som verkligen går på djupet och i varje enskild väckt fråga kommer med faktakoll -- visst finns här också utstrålningsanalyser -- men de dominerar knappast.
Såg CNNs sändning efter debatten och i direktsändning fanns kanalens alla politiska analytiker på plats, och bakgrundsteamtet hade under pågående debatt kollat upp fakta och ställde dem sedan direkt mot de påståenden som Romney och Obama kom med.
Den överlägset bästa, i min mening, av tidningarna i dag är New York Times som på sin hemsida visar debatten och parallellt har varje ord transkriberat och dessutom erbjuder kommentarar och faktakoll.
HÄR.
