En sak som slår mig när jag läser dagstidningarnas kulturdelar är: Varför toppar man inte laget?
Därför tänker jag leka konstredaktör en stund. Tanken är alltså att jag är ämnesansvarig på en större dagstidning (jag väljer detta forum på grund av dess tämligen rika omfång) och jag kan helt välja en uppsättning kritiker och krönikörer som skriver om konst. Mina kriterier är mångfald (någon måste kunna skriva bra om National, någon om en konsthall i Delhi och så vidare), stringens, språk, vilja, kommunikationsduglighet och koll. I ingen särskild ordning:
Lars O Ericsson. Ingen i dag i Sverige kan mer om konst och konstteori och kan kommunicera den kunskapen bättre än Ericsson. Han har en distinkt konstfilosofisk profil, han är bildad och han är en god stilist. Given. Krönikör. Men borde ta en recension då och då, samt essäer.
Frans-Josef Petersson. Han vill något. Han tar i och det funkar. En behövlig fläkt just nu. Hoppas han håller i. Skulle värva honom direkt.
Joanna Persman. Svenska Dagbladets bästa konstkritiker i mina ögon. Hon skriver mycket bra och har ett trevligt och kommunikativt tilltal. Jag skulle sätta henne på de lite mer traditionella utställningarna. Behöver släppa sargen.
Dennis Dahlqvist. Otippat kanske. Men jag skulle bredda bevakningen något och sätta honom på mode och design, samt använda honom som konstnyhetskommentator då hans tilltal är vasst och tydligt. Skolad journalist.
Milou Allerholm. I mina ögon så behöver Milou ett nytt sammanhang. Jag läser henne fortfarande med stor behållning. Men hon behöver svängrum. Jag skulle satsa på henne, ge henne en helsida ibland samt skicka henne till biennaler i fjärran länder.
Sven-Olov Wallenstein. Har mindre koll än Lars O på den samtida konsten, men desto mer koll på estetikens historia och en rad samtida teoretiker. Han skulle få spotta ur sig en essä varannan vecka. Folkbildare.
Natalia Kazmeriska. Jag vet inte om det är av fri vilja eller om hon är puttad. Hon skriver dock ingen konstkritik i Expressen längre. Vilket misstag! Jag skulle övertala henne att skriva om konst igen. Frisk fläkt som funkar bäst när hon är arg. En slags common-sense tilltal, både underhållande och insiktsfull.
Jag ser direkt att genusbalansen är sned. Skiter jag i. Detta är det bästa gänget.
Milou, Frans-Josef, Joanna och Natalia skulle ta den dagliga recensionslunken. Lars O, Wallenstein och Dennis skulle bredda med essäer, krönikor och kommentarer.
Ska jag vara helt ärlig? Jag är förvånad över att någon tidning inte har plockat upp dessa och samlat dem i ett sammanhang.
Jag? Jag skulle portionera ut uppdrag och skriva notiser samt göra intervjuer. Ibland någon krönika och en kommentar. Redaktör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar