måndag, februari 08, 2010

Jag tar R Kelly på allvar


Hugh Grant i Music & Lyrics.

Någon gång, 1998, köpte jag R Kellys pompösa dubbelalbum med titeln, R. Det här var förstås innan R Kelly hade råkat i klammer med rättvisan. Han var fortfarande ”bara” den moderna soulens gudabenådade förste älskare. Jag föll pladask. Än i dag lyssnar jag på R och njuter.

Jag tycker särskilt om två låtar. För även om R Kelly ofta målar upp sig som en glassig cool kille som vet hur man hanterar kvinnorna finns på R också en ovanligt skör R Kelly.

Men det är ändå inte den fullkomligt blödige R Kelly jag älskar. Det är den rolige och blödige som jag fattar tycke för.

”When a Woman’s Fed Up”

“I'm standing here looking in the mirror
Saying ‘damn’ to myself
I should have known the day would come
That she would find somebody else
And all the things I took her through
Shit, I shouldn't have lasted this long
Now I'm at this telephone booth calling Tyrone.”

Året innan R gavs ut kom Erykah Badus skiva Live. På den skivan återfinns låten Tyrone som får mig att tänka på Kellys låt citerad ovan då Kellys karaktär gör just vad Badu ber ”honom” om. Tyrone:

”I'm gettin' tired of your shit
You don't never buy me nothin'
See Everytime you come around
You got to bring Jim, James, Paul, & Tyrone
See why can't we be by ourselves, sometimes
See I've been having this on my mind
For a long time
I just want it to be
You and me
Like It used to be, Baby
But ya don't know how to act
So matter of fact
I think ya better call Tyrone
And Tell him come on,
Help you get your Shit
You need to Call Tyrone”

Om det nu finns en reell koppling mellan Kelly och Badu vet jag inget om. Men jag inbillar mig att hans sång bjuder på en referens till Badu som vid tiden var feminismsoulens stora räddning. Men om kopplingen är ”sann” spelar ju ingen roll. Den finns hos mig och den är rolig och komplex.

Den andra låten på Kellys skiva jag tänker på, Down Low Double Life handlar om en ynklig R Kelly som har fallit till föga efter att hans dubbelspel har uppmärksammats av hans båda kvinnor. Jag tycker mycket om den här låten för att den ger sken av att vara fullständigt ärlig. Det finns små intryck som är hjärtskärande. Men den är också rolig.

Det brukar sägas att amerikanare inte förstår ironi, alls – men jag är inte så säker på det:

”Now go ahead, shoot me now because I'm guilty as sin
Playin' Russian roulette with hearts not to mention the kids
Now every day I live I regret all that I did
Out smoking with friends as I reminisced.”

Här finns något som i mina ögon framstår som oerhört nonchalant i sammanhanget. Han har gjort bort sig fullständigt och det sista han säger här är: ”Out smoking with friends as I reminisced.”

Jag har funderat på den där raden sedan 1998 och jag kan inte bestämma mig för om han skojar eller verkligen menar vad han sjunger. Jag tror han gör både och. Han skojar och han menar vad han sjunger. Det är bra.

Detta leder mig in på en annan sång, Meaningless Kiss, skriven av Adam Schlesingeroch framförd av Hugh Grant i filmen Music & Lyrics från 2007. Jag älskar den låten. Den är på skoj – den framförs av en fiktiv karaktär i en romantisk komedi som en låt skriven av ett fiktivt popband från 80-talet:

“I saw you across the dancefloor
Out of the corner of my eye
I felt the connection
I don't know how, I don't know why
I shouldn't of stayed
When I saw you there with another man
But as we slipped away
I thought I heard you say
This wasn't part of the plan”

Givetvis är Meaningless Kiss en slags pastisch, eller kanske närmare bestämt en parodi på George Michales Careless Whisper:

“I feel so unsure,
As I take your hand and lead you to the dance floor.
As the music dies...
Something in your eyes,
Calls to mind a silver screen,
And all those sad goodbyes.”

Music & Lyrics är förövrigt en parodi på Wham! och splittringen mellan Michael och Andrew Ridgeley.

Jag tycker lite bättre om Meaningless Kiss. Den är roligare och mer personlig i tilltalet. Man riktigt känner kärleken. Jag älskar den. Dessutom framför Hugh Grant låten på ett mycket bättre sätt än George Michael framför Careless Whisper. Han tar i lite för mycket. Bara lite för mycket. Tillräckligt för mycket.

Inga kommentarer: