Det finns mycket att säga om konstkritiken i svensk dags- och kvällspress. Man kan till exempel peka på Dagens Nyheters fall från ledande till stagnerad, eller visa på Expressens bredd, som går från Peter Cornells har-varit-med-länge-texter till Nils Forsbergs stilistiska utflykter. (Men varför skriver inte Natalia Kazmierska konstkritik längre? Det borde hon).
Jag vill rikta en gnutta beröm till Aftonbladets konstbevakning. Jag har, sedan jag intervjuade kulturchef Karin Magnusson, läst mer av Aftonbladets kulturartiklar än tidigare. Och jag läser inte sällan med stort intresse, även om det ibland blir för mycket vänsterintellektualism över alltihopa. Det är en annan historia.
Varför gå som katten kring het gröt? Konstbevakningen har blivit bättre. Nu är det sagt. Och så är det bara. Jag gissar att orsaken är ny chef i kombination med att Ulrika Stahre, som är konstansvarig, har fått mer inflytande än tidigare. Hon kanske passade på i chefsskiftet. Detta är – förstås – en ren spekulation.
Nu ser jag (bild)konstartiklar nästan varje gång jag klickar mig in på kulturens hemsida. Det är roligt att se att åtminstone en tidning i Sverige just nu satsar på konstbevakningen. Särskilt när det blir bra.
Nu har jag ingen statistik, men jag är helt säker på, för det första, att det är mer konstrelaterade artiklar i dag, än för ett år sedan. Ulrika Stahre skriver själv mycket, och det gör även Sinziana Ravini. Läsaren kan också hitta artiklar av Camilla Hammarström och Frans-Josef Petersson. Den senare känner jag, och andra som läste och/eller skrev bloggar med inriktning på konst eller kritik, under 2005, mycket väl igen från bloggen EFTER KRITIKEN.
För det andra är artiklarna ofta bra, tycker jag. Jag tror, detta är också en ren spekulation, att (relativt) nya skribenter, ny ledning och en konstansvarig med geist är orsaken till detta. Kritiken känns pigg och ny, inte samma namn och samma idéer. Den tar i lite och det är bra. Jag gissar att det just nu är, vad man brukar kalla, högt i tak. Jag kan ha fel. Har haft det förr. Någon gång.
Hursomhelst. Jag tycker någon ska säga det. Och nu jag gör jag det: Bra jobbat. Det märks att ni anstränger er. Fortsätt med det. Vi är några som märker det faktiskt.
En detalj i sammanhanget som roade mig – jag är intresserad av, och läser serier. Både Ulrika Stahre och Sinziana Ravini har i går respektive i dag serierelaterade artiklar i Aftonbladet. Läs här och här. Detta borde Aftonbladet utveckla. Fast de serier som jag läser, och som är så viktiga att skriva om, riskerar att falla utanför vänsterinriktningens gräns. Som sagt. Det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar