---
Diskussionen i går fick en tendens att bli något föreläsningsmässig då de inbjudna - Sara Danius, Lars O Ericsson, Kim West, Cecilia Sjöholm och Gertrud Sandqvist var och en på ett personligt sätt introducerade vad postmodernismen betytt för dem. En i taget drog de sin grej. Ericsson avvek tack och lov från detta och drog förtjänstfullt upp aspekter i punktform, vilket gav en bra och tydlig ingång till det postmoderna.
Det är dock lätt att undra till vem diskussioner av det här slaget riktar sig till. Den kritik som ibland riktas mot postmoderna texter är att de späckas med namn och begrepp, men att dessa sällan ges någon distinkt mening - de används lite svepande, vilket ibland kan vara en fruktsam attityd, ibland inte. Något av detta blev tydligt i går då namn som Deleuze, Guattari och Kristeva gavs stor vikt, men utan att publiken erbjuds någon större förståelse om varför, vilket kändes onödigt. Nog fanns det undantag då Jameson och Foucault diskuterades något mer ingående.
Det var egentligen första gången jag lyssnade till Sjöholm och jag tyckte att hon var intressant att lyssna till då hennes tilltal var både distinkt och kunnigt. West stack väl ut lite i sammanhanget då han ju bara var ett barn när det postmoderna var som mest aktuellt i mitten av 80-talet. Han representerade i någon mån förvaltarna, eller åtminstonde den generation som befann sig i en situation där postmodernismen redan var ganska etablerad.
En sak lämnar mig hursomhelst otillfredsställd. Sådana här diskussioner blir ju egentligen bara riktigt intressanta när ett problem av något slag uppstår. Saker ska ju stötas och blötas! I går visade det sig att Danius var för kanon och att Lars O inte hyste någon större vördnad därom. Men av någon obegriplig anledning slutfördes denna diskussion aldrig vilket innebar att vi nu bara vet att de innehar dessa positioner, men inte varför. Plågsamt. Jag insisterar därför på att Danius och Ericsson framträder inom en snar framtid för att reda ut inte bara sina positioner utan också då lyfter fram sina argument!
Jag hade hellre lyssnat till en diskussion om det postmoderna med två, max tre deltagare, och att diskussionen då hade varit mer inriktad på något mer specifikt. Det var bra i går, men nog hade det kunnat vara lite bättre.
På onsdag talar Horace Engdahl och Margaretha Åsberg om postmodern koreografi. Wow!
---
Förövrigt vill jag nämna att min recension av Gardar Eide Einarsson-utställningen på Bonniers konsthall publicerades i Upsala Nya Tidning i går. Den finns ej på nätet. Rubriken lyder: "Varför är det här konst?". Jag är intresserad av Einarssons konst, men jag ifrågasatte konsthallens sätt att hjälpa publiken förstå något mycket grundläggande - varför bildäck och annat på plats ska uppfattas och tolkas som konst.
---
Jag vill verkligen rekommendera Andres Lokkos kolumn i dagens SvD, med rubriken, "Anna Nicole får mig att undra vem jag är". Han skriver så här: "Det vore den enda sanna vägen ut ur det här och också en möjlighet att kanske, kanske kunna erbjuda tröst till de som befinner sig i samma hemska sits. Men, nej, ändå gör han inte det. I alla fall inte än."
---
Jag vill avsluta med Jennifers dagboksanteckningar från första numret av Jennifer Blood #1:
"MONDAY
Quiet day with nothing much going on. Andrew took the kids to school, which was a big help. What wasn't such a big help was he'd mixed up the laundry again, so I now have a very distinctive purple blouse. My fault in a way, by now I should know to check first before I let him do anything domestic. But I can't be mad at A, he's so sweet all the time, so easy to get on with. Life with him is such a
Minor dilemma while shopping - the ecologically friendly surface cleaner, which, if I'm honest, doesn't really work all that well, or the evil (and cheap) regular one that dissolves grease in seconds and probably turns the soil into an instant biohazard when it ends up as landfill? Oh, God. I am a bad person and I am going to a bad place.
Treated myself to a manicure (toes only for obvious reasons). I was reading Guns + Ammo in the nail bar and it struck me how many articles were about 9mm weapons. Beretta, Glock, Sig-Sauer, Heckler + Koch - it was 9mm this, 9mm that, there wasn't a single mention of .38 or .45. What on earth's the point of having twice as many bullets if you have to use three times as many to actually put someone down?
Honestly?"
Jennifer Blood skrivs av Garth Ennis och tecknas av Adriano Batista. Den ges ut av Dynamite.
