torsdag, november 27, 2008

Skyldig eller inte skyldig...

Aftonbladet skrev inte om Bo Nilsson när han fick sparken från Charlottenborg i Köpenhamn.

Däremot skriver Aftonbladet om Jan Åman som – enligt artikeln – har lyxshoppat för Kulturrådets bidrag och gjort sig misstänkt för att ha lyxshoppat för Kulturrådets bidrag. Hur ska Aftonbladet ha det?

Artikeln ger dubbla signaler. Det är inte bra.

Artikelns rubrik lyder: ”Lyxshoppade för bidrag”

Ingressen: ”Resor med familjen till New York och resor till Rivieran. Krogbesök, matvaror, dvd-filmer, datorer, mp3-spelare och shopping i klädbutiker. Det är vad Kulturrådets nya ledamot Jan Åman använt Kulturrådets bidrag till, trots att hans konsthall gått på knäna ekonomiskt.”

I artikelns resterande text framställs skuldbördan som långt ifrån lika övertygande: ”Enligt granskningen som Aftonbladet fått ta del av verkar det som att Jan Åman använt pengarna till omfattande privatkonsumtion.”

Och: ”Samtidigt som Åman spenderat stora pengar på vad som enligt granskningen misstänks vara privatkonsumtion har Färgfabriken inte kunnat betala sina räkningar.”

Jan Åmans kommentar till att han köpt saker privat på Färgfabrikens bekostnad: ”Nej, det har jag absolut inte gjort. Absolut inte.”

Det är Aftonbladets Martin Aagård som har skrivit artikeln som i dag är publicerad i Aftonbladet (27/11).

Det är viktigt att media granskar kulturlivet på samma sätt som media granskar andra delar av samhället.

Vad som inte är bra är att rubrik och ingress inte överensstämmer med övrig text.
Varför dra på när saken ännu inte är utredd?

Att istället ha en rubrik i sil med ”Misstänks ha lyxshoppat för kulturbidrag” hade inte varit lika spännande som den rubrik som pryder Aftonbladets artikel i dag.

Men den rubriken hade varit i linje med den kunskap Aftonbladet ventilerar i artikeln.

Det här är problemet med artikeln: Ingressen berättar att Jan Åman har använt Kulturrådets bidrag för att konsumera privat.
I texten används däremot ord som ”verkar det som” och ”misstänks vara privatkonsumtion”.
Diskrepansen är med andra ord tillräckligt stor för att artikeln ska ge tvetydiga signaler.

Det är enkelt: Antingen har Åman använt Kulturrådets pengar för att konsumera privat, eller så har han det inte. Att han är misstänkt, är en helt annan sak. Artikeln ger dubbla signaler.
Det hade varit klokare att vänta. Aftonbladet kunde ha skrivit att Åman var misstänkt, eller så kunde tidningen ha väntat tills saken var utredd och då rapporterat att Jan Åman verkligen använt Kulturrådets bidrag för privata ändamål, om det är vad granskningen visar.

Nej, det blev ingen vidare artikel, Aftonbladet.

Inga kommentarer: