Underligare film får man leta efter

Heldag. I går hängde jag med Kalle, min medskapare till SARTS. Vi hann med så mycket. Men avslutningen var underlig.

Vi beslutade oss nämligen för att se filmen Wolfman. Min motivation var egentligen att se hur regissören Joe Johnston gör film. Han förbereder nu filmen om Captain America, i vilken jag har ett specialintresse.

Konstigare film än Wolfman får man verkligen leta efter. Jag tänker inte på det att filmen handlar om varulvar. Det kändes naturligt och bra. Däremot så var filmen dåligt sammanhållen och ja ganska usel.

Miljö, kostym, färg, foto, skådespelarprestationer, helt bra. Däremot verkade varje enskild scen lös från nästakommande scen. Den lilla kärlekssaga som vi skulle tro på, kom aldrig till ytan. På något sätt var det som om det låg fyra timmar film i klipprummet, allt var kort, men ändå för långt. Wolfman är nästan två timmar lång - två sega timmar. Kändes tråkigt, speciellt som Benicio del Toro, Anthony Hopkins, Emily Blunt, Hugo Weaving och Geraldine Chaplin alla är habila. En film om varulvar är helt rätt i tiden, men efter det här kommer det nog ingen mer film på något årtionde på samma tema. Se istället Wolf med Jack Nicholson som varulv (1994).

Hur ska det här gå, hur kommer Johnston lösa Cap!?