För en vecka sedan ventilerade jag mitt missnöje över Martin Scorseses filmer, som trots att de allt som oftast är osannolikt sega, är allmänt hyllade. Helt obegripligt.
I går såg jag Scorseses senaste film, Shutter Island, som bygger på en fantastisk roman av Dennis Lehane, Patient 67. Boken är kanske den mest spännande och medryckande så kallade spänningsroman jag någonsin har läst. Frågan är då, hur gör Scorsese för att transformera en sådan briljant text till att bli en så undermålig film?
Det finns flera problem. Scorsese har inte lyckats få ett bra filmmanus ur boken. Han ska ha med allt, varenda lilla vändning och replik, varje dröm och regndroppe. Skådespelarinsatserna är bra, men klippningen kanske något av det sämsta jag har sett på den här nivån. Mycket underligt. Dessutom är filmen för lång och tillslut känns allt bara utdraget och lite onödigt. Kom igen nudå!, tänkte jag när jag såg filmen. Huh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar