Det visuella är allt. Det tycker de allra flesta. Även om de inte säger det rakt ut. Det är svårt att veta att man själv tycker så.
Konst. Striden mellan visualister och konceptualister har pågått sedan länge.
Konstnärens objekt ska bedömas utifrån hur det ser ut. Är han skicklig, kan han måla, är han skolad?, frågar visualisten.
Konstnärens objekt måste begripas. Vad menar konstnären, vilka teorier finns i bakgrunden, hur får jag tillgång till verket?, frågar konceptualisten.
I grund och botten finns det två mottagartyper. De som bedömer vad de ser och de som bedömer vad de ser utifrån kunskap som inte finns i objektet.
Nu har denna dikotomi nått hockeydiskursen. I NHL diskuteras nu livligt om hockeyspelaren Alex Ovechkins målgest för några dagar sedan var bra.
Alex Ovechkin gjorde sitt 50:e mål för säsongen.
Att göra 50 mål är stort.
Argumenten hittills kommer från visualister: Å ena sidan menar de att målgesten är dålig eftersom man inte förstår vad han gör. Å andra sidan menar de att Ovechkin har personlighet och att det är bra att han firar som han vill.
Några exempel:
Scott Reid, som var politisk rådgivare till Kanadas förre premimärminsiter Paul Martin säger på TV-programmet Off The Record (TSN 24/3): ”Celebrating a goal is one thing, but when it’s performance art, if he wants to lay his stick down and plan an orchestrated performance, you know what, go on the road, join theatre dinner, this is sports, I want the guys to pump their fists when they score, I don’t want to see some BS-performance, I really hate that.”
Sportkommentatorn Craigh Laughlin sager i samma program: “As long as it’s spontaneous it’s okay, I don’t want it to be thought about before the game.”
Sports Illustrateds Michael Farber säger dagen innan i samma programserie: “I didn’t understand it.”
Hockeyspelaren Jeremy Roenick säger: ”You know what? I love Ovechkin. I think this kid is great, he's great for the game, he's great for the young kids to watch. The energy this kid shows, the talent he shows, what he does on the ice is just spectacular, and, you know, so what? He goes and puts his stick down and, you know, he is hot. He is hot. He's telling everybody that he's red hot, and his stick is hot, he's ... letting everybody in the world know that he knows that he's good and that he's hot.”
De två argumenten emot målgesten är spontanitet och autencitiet. Spelaren ska inte tänka ut målgesten före matchen, reaktionen ska vara äkta.
Argumentet för bygger på en tolkning av vad som framträder, inte vad som finns utanför ”verket”.
Än så länge har jag inte sett någon konceptualist, någon som skulle säga: ”Man får fråga Ovechkin om målgesten, försöka förstå den och se den mot målgesternas historia och sedan bedöma den.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar