Europas högsta Fritt fall - med tilt.
Jag och kompisen Stig var på Gröna Lund i tisdags. Det började med att vi tog några öl på Mossebacke och såg ut över Stockholm - och Gröna Lund. Beslutet kom lätt och snabbt: "Vi åker dit."
Det blev åkbandet. Då kan man åka alla rides. Vi började med Fritt fall, med tilt. Jag har aldrig åkt den tidigare. Snacka om upplevelse. Sakta men säkert åkte vi upp 80 meter upp i luften. Det är så högt så man ser till Småland. Väl på plats startar en liten motor som gör att hela sitsen, som man sitter i, lutar sig fram några grader. Att tilten sätter in innebär att beslutet jag tog tidigare om att inte titta ner nu plötsligt inte var giltigt längre. Ofrivilligt måste man titta rakt ner. Då händer det. Allt släpper och man rusar ner i en ohygglig hastighet. Det går inte att andas. Inte förrän man är framme. Jag var riktigt omskakad efteråt, men också lycklig på något sätt.
Vi åker alla rides vi pallar och jag vinner dessutom en 2 kilos chokladkaka och ett "Homer Simpson-mjukisdjur". Osannolik tur. Två lotter, två vinster.
Besöket på Gröna Lund gjordes parallellt med att jag håller på att färdigställa en text om konstgruppen Ride.1, där Stig är medlem tillsammans med Ronny Hansson och Jonas Kjellgren, för Konstperspektivs räkning. (Jag har tidigare skrivit om dem på deras hemsida). De gör rides, som påminner om tivolirides, fast i mindre format.
Upplevelserna på Gröna Lund gav mig helt nya insikter om Ride.1:s verksmhet. Ride.1 handlar mycket om att uppleva med kroppen, att befinna sig mitt i konsten och inte om vad som är det vanliga, att konst behandlas intellektuellt.
En besökare på Frankfurt Kunstverein tidigare i sommar testar Ride 1;4. Stig till höger i bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar