T-banan i går. Malin Forsberg, kärleksbloggaren (fd singelbloggaren) på Expressen. Jag har följt hennes bloggliv sedan hon startade för, vad kan det vara, tre år sedan? Jag följer en rad olika bloggar.
Där satt hon mitt emot mig läsandes en bok om tillit.
Jag inbillar mig att jag är en person som ger beröm - när jag tycker att någon förtjänar det. Och jag gillar Kärleksbloggen. Jag tycker att den är bra, och intressant av flera skäl. Den ger en slags känsla av autencitet, och jag tycker att det är roligt att titta in hos någon, i min egen ålder, se hur deras liv rullar på, med motgångar och framgångar. Malin (jag kallar henne vid förnamn) är en kämpe - en funderande kämpe.
Nåväl. Jag gav henne beröm. Hon verkade tillsynes glad för det och vi pratade en kort stund. Jag skulle tyvärr av strax senare. Det hade varit roligare att ta en bloggdiskussion, men det hanns inte med.
Nu har Malin skrivit om mötet. Läs HÄR. Roligt. Men såg jag verkligen ut som ett "psycho", eller var det bara den stockholmska ovanan för småprat som oroade? Jag gissar på den senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar