Fler recensioner av Tanke och temperament

I dagens Borås Tidning skriver Rolf Haglund om Tanke och temperament.
I dagens Göteborgs-Posten skriver Stefan Eklund om samma bok - ej på nätet.
Den 20:e december skriver Expressens Nils Forsberg om boken.

Små, små katter - och Batman

Årets bästa serier 2013

Eftersom jag är traditionalist tänker jag här berätta om de bästa serierna som jag har läst under 2013. I vanlig ordning spelar det ingen roll om serierna har publicerats under 2013, det viktiga är att jag har läst dem under året. I ingen särskild ordning.

Jag börjar med ett hedersomnämnande. Garth Ennis, den mest begåvade av alla serieförfattare, avslutade i år sin superhjältekritiska serie The Boys. För egen del har jag läst serien då den har kommit inbunden. Har i år läst de tjocka och höga utgåvorna The Boys: Definitive Edition Vol. 5 och Vol. 6. Det sammanlagda antalet lösnummer av serien är 72, vilket är mycket. Men en sak är faktiskt lite tråkig, för hur mycket jag än älskar Ennis' serier så var The Boys bara sådär riktigt, riktigt bra fram till nummer 45, ungefär. Serien haltade stundtals betänkligt under den sista halvan, men kom igen, så att säga, under de sista tio numren, som ingår i ovan nämnda volym 6. För den som för första gången ska läsa Ennis rekommenderar jag Punisher Max, som finns i flera olika typer av utgåvor. Det som gjorde The Boys bra var tonen, den svarta humorn och det superhjältekritiska som ibland var enastående underhållande.

En av mina favoritserier i år var Avengers: Endless Wartime av Warren Ellis och Mike McKone, som faktiskt är en grafisk novell, det vill säga inte först utgiven i lösnummer, utan utgiven i sin helhet som en lite längre grafisk novell. Det här var dessutom Ellis' comeback hos Marvel efter några års bortavaro. Han har ju inte skrivit mycket serier på ett tag överhuvudtaget. Och det här var riktigt bra, roligt, lite retsamt, samhällsengagerat och rätt kritiskt. Dessutom fantastiskt tecknat av McKone som jag inte sett särskilt mycket av innan.

Scott Snyder och Greg Capullos Batman fortsätter bra. I år har två inbundna böcker kommit, The City of Owls samt Death of the Family, och de fungerar bra, här blandas detektivhistorien med spännande psykologiskt kittlande intriger. Men lika bra som Snyders två första Batmanböcker The Black Mirror och The Court of The Owls blev det inte år. Läsvärt likväl för den Batmanintresserade. Snyder och Capullo är ett bra team.

Två positiva överraskningar var å ena sidan Brian Bendis, Steve McNiven och Sara Pichellis Guardians of the Galaxy som kom som inbunden tidigare i höstas. Bendis är sällan dålig, och här hittade han verkligen rätt, och hur fel kan det bli med geniet McNiven (även om han inte är som bäst här). En rörande historia om en pojke som dras in i ett sagolikt rymdäventyr. Den andra överraskningen stod Jeph Loeb och Ed McGuinness för med Nova, som både till form och innehåll påminner om Guardians of the Galaxy, men jag är nog faktiskt svagare för Nova, eftersom historien känns mer personlig, även här återfinns en pojke vars far är rätt frånvarande, får man väl säga. Stundtals riktigt rörande.

Greg Rucka och Matthew Southworth kom med sin andra volym om den kvinnliga, rätt sköra, men stundtals tuffa detektiven Dex Parios. Serien heter Stumptown och ges ut på det mindre förlaget Oni Press. Tonen är mycket riktigt också rätt "indie"; lugn amerikansk småstad med stora problem. Rolig och spännande och rätt originell.

Eftersom jag läser allt Garth Ennis får ur sig.läste jag i år även dennes två volymer av Fury: My War Gone By. Det Ennis gör allra bäst (förutom att skriva Punisherserier) är att skriva oromantiska krigsserier. Karaktären Fury tillhör Marvel så vanligtvis brukar han umgås med superhjältar, men eftersom Ennis avskyr superhjältar berättar han en historia om en krigstokig överste (Fury) och dennes väg genom den amerikanska krigshistorien från andra världskriget fram till i dag. Träffsäkert, obehagligt -- och det hela känns konstigt nog sant från ruta ett till sista rutan. Läs!

Paul Pope är fantastisk, men han har en otroligt tunn produktion. Han gör helt enkelt inte många serier. I år kom till min stora glädje första delen i hans Battling Boy som handlar om en liten grabb som lämnas på jorden av sin halvgud till far. Sonen ska bli "man" och rädda människorna undan korruption och sjukt läskiga monster... Lite svårförklarad. Popes still är rätt märklig egentligen, men grymt tilltalande när man väl kommer in i den, och hans berättelser är alltid genuint originella. Han både skriver och tecknar.

Årets "Hurra!" får en av mina favorittecknare, Frank Cho. Han fick möjligheten att både teckna och skriva Savage Wolverine och Cho passar i vanlig ordning på att satsa på snubbelkomik, dramatik och rena dumheter. Fantastiskt underhållande. Guld!

Har tyvärr två besvikelser. Kastar mig vanligtvis över allt Tony Harris tecknar, men i år blev det inget vidare, vilket knappast bara är hans fel. Tillsammans med författaren B. Clay Moore gjorde han serien JSA Liberty Files: The Whistling Skull, som är en rörig historia, utan engagerande karaktärer. Tråkigt att se. Den andra besvikelsen var kanske än större, Batwoman som började otroligt starkt för några år sedan när Greg Rucka och JH Williams III gjorde serien sjönk som en sten i år. Kommer inte att plocka upp den något mer. Trist!

God Jul & Gott Nytt År!

Man bara måste vara ombytlig

Ny recension av Tanke och temperament

På Konsten.net recenserar konstkritikern Anders Olofsson Tanke och temperament, boken där jag gjort ett stort urval av konstkritikern Lars O Ericssons kritik publicerat i DN och SvD mellan 1987 och 2012.
Förlag: Orosdi-Back.

Läs recensionen HÄR.

Det där samtalet...

Ny bok om Anna Odell - av undertecknad

Den här texten återfanns i dag på Orosdi-Backs blogg:

"Anna Odells efterlängtade filmdebut “Återträffen” går just nu på biografer runt om i Sverige. I filmen försöker hon föreställa sig hur klassåterträffen skulle se ut, 20 år efter det att klass 9 c slutade grundskolan,  dit hon inte blev bjuden. Feststämningen kommer av sig när konflikter kommer upp till ytan och gamla sanningar ifrågasätts. Under hösten 2014 kommer en bok ut på Orosdi-Back om Anna Odells konst. Boken ingår i serien Svenska illustratörer och konstnärer och texten skrivs av Rikard Ekholm."

HÄR.

Återkommer med mer information.

DN och Konstperspektiv recenserar

Två recensioner har publicerats av Lars O Ericssons Tanke och temperament (Orosdi Back), boken jag är redaktör för.

Ingen av recensionerna finns tyvärr på nätet. Recensionen i DN publicerades torsdagen 28/11 och Konstperspektivs recension publicerades i nya numret som kom fredagen 29/11.

Fint att se att recensionerna har börjat komma.

Danto har avlidit -- men inte i Sverige...

Arthur C. Danto har avlidit - faktum är att han dog redan fredagen 25 oktober, 89 år gammal.
Men ingen svensk tidning överhuvudtaget har uppmärksammat detta.

Inte Dagens Nyheter.
Inte SvD.
Inte Expressen.
Inte Aftonbladet.
Inte GP.
Inte Sydsvenskan.
Inte UNT.

Däremot i Norge har Klassekampen och Dagbladet uppmärksammat hans gärning.

Senast Danto nämndes i en svensk dagstidning var i Aftonbladet 13 oktober. Men då mer i förbigående. Det är nämligen så att den beläste David Bowie har Dantos bok Beyond The Brillo Box på sin 100 topp-lista av böcker.

Men det måste sägas. Danto är en av vår tids allra viktigaste konstfilosofer, men alltså inte ett ord om denne filosof i svensk press. BEDRÖVLIGT. Det hade ju naturligtvis varit mycket påpassligt om någon eller några passade på att uppmärksamma honom nu.

Tystnaden säger något om svenska kultursidor i dag; kompetensen, viljan och den tid som finns för eftertanke.

Läs om Danto i New York Times.

Intresserad av klockor - läs den här...

Det finns en seriös och bra bloggliknande sida som går under namnet HODINKEE, som är grymt läsvärd för den som är intresserad av klockor av de lite mer exklusiva snittet.

Sidan drivs av en lite knubbig ung amerikan som bor i NYC vid namn Benjamin Clymer.

Han har ett enastående kontaktnät och har mycket bra koll på exklusiva klockor.

Hodinkee har flera skribenter, men det är framförallt Clymers bidrag som sticker ut.

Rekommenderas varmt.

Filmen var väldigt bra - middagen riktigt god

Thor: The Dark World är en riktigt bra film, i sin genre, som det heter.

Mycket sevärd.

Hade glädjen att se filmen tillsammans med Karl Nyberg, som hade den goda smaken att bjuda mig på middag efter filmvisningen.

En sann gentleman.

Den första Thor-filmen såg Kalle och jag i Uppsala när den kom, under liknande glädjeladdade omständigheter.

En annan sak. Kom ihåg att alltid ha koll på rosetten!

Filmen ser oförskämt bra ut

I morgon är det dags, Thor 2, eller Thor: The Dark World har Sverigepremiär.

Klart att man är på plats. Den första Thor-filmen kom som en positiv överraskning. Och nya filmen ser mycket lovande ut -- för oss som har intresset, ska man kanske tillägga.

Thor och halvbrodern Loki kramas. Postern är en mash up mellan två originalpostrar, en där Thor kramar sin flickvän, och en där Loki ensam råder.

I randig pyjamas

Absolut. Fixar jag.

Här är den! Boken kommer nu äntligen ut

Så här ser den ut. Den mycket efterlängtade boken Tanke och temperament som innehåller ett stort urval av Lars O Ericssons konstkritiska texter från åren 1987 till 2012. Urvalet står jag för, och det har varit ett fantastiskt roligt arbete att få möjlighet att läsa igenom all Lars O:s texter sedan han började att skriva i DN.
Boken ges ut av förlaget Orosdi-Back.

Releasen är på Rönnells i Stockholm, 5 september, kl. 18.
Mer information HÄR.