Fler recensioner av Tanke och temperament

I dagens Borås Tidning skriver Rolf Haglund om Tanke och temperament.
I dagens Göteborgs-Posten skriver Stefan Eklund om samma bok - ej på nätet.
Den 20:e december skriver Expressens Nils Forsberg om boken.

Hemma hos Lars O i går

I går hemma hos Lars O Ericsson hade jag den stora glädjen att träffa två trevliga personer: Eric Ericson och Thomas Olsson - som, kan man väl säga, är förlaget Orosdi Back. Lars O och jag överlämnade i går materialet till boken Tanke och temperament som kommer att publiceras snart. Är mycket, mycket glad över det positiva och framåtskridande samarbetet med detta förlag.

Klart med nytt förlag: OROSDI BACK

Nu är det klart: Tanke och temperament, den bok jag är redaktör för och som innehåller ett stort urval av Lars O Ericssons konstkritiska texter kommer att ges ut av förlaget Orosdi Back under 2013.

Jag befinner mig i USA och det är Lars O Ericsson som har haft kontakten med förlaget och kommit överens med dem. Det här känns MYCKET bra.

Den som är intresserad av att läsa mer om varför boken inte kommer ut på det förlagsom vi började jobba mot kan läsa den här artikeln av Ericsson i Svenska Dagbladet: Farligt försvara yttrandefriheten.

Uppdatering: Tanke och temperament

Tidigare har jag här berättat att jag är redaktör för Tanke och temperament, en bok i två volymer som är under arbete och som innehåller ett urval av Lars O Ericssons konstkritik från 1987 till 2012.

Läs HÄR en uppdatering runt det arbetet. Mycket, mycket läsvärt - signerat Lars O Ericsson, publicerat i Svenska Dagbladet, 15 november.

---

Förövrigt befinner jag mig nu i Los Angeles, närmare bestämt vid UCLA, University of California Los Angeles. I skrivande stund befinner jag mig i Dodd Halls reading room. Filosofiska institutionens eget lilla bibliotek. Jag har det alldeles bra.

Boken: Lars O Ericssons kritik

Jag har under lite mer än ett halvårs tid annonserat att jag arbetar med en bok om kritik. Sanningen är att jag inte är allena om detta arbete, och det handlar mer om att jag arbetar med en bok med kritik, än en bok om kritik.

Boken kommer att bestå av ett urval texter av Lars O Ericssons kritiska texter publicerade från 1987 fram till i dag. Jag är bokens redaktör, men arbetet är ett samarbete mellan mig och Ericsson.

Ett första urval är redan utarbetat och består av kommentarer, recensioner, essäer och krönikör publicerade i dagspress, framförallt Dagens Nyheter, där Ericsson var tongivande kritiker mellan 1987 och 2004. Nu skriver Ericsson för Svenska Dagbladet.

Jag vill kort berätta om min relation till Ericsson. Jag hade med stor nyfikenhet läst hans texter i DN, när jag i början av 2000-talet läste kursen Filosofisk estetik vid Stockholms Universitet. En kurs om tio poäng som Ericsson sedan flera år hade ansvaret för. När jag började läsa den hade jag redan läst länge både på Stockholms och Uppsala Universitet. Men ingen av mina lärare hade baserat sin undervisning på samtiden, ställt forskningen, den kritiska diskussionen gentemot vad som faktiskt pågår på konsthallar och gallerier både i Sverige och internationellt i dag. Ericssons kurs var ett uppvaknande, något jag alltid kommer att vara stolt över att få ha varit med om.
Av någon anledning fick Ericsson och jag en viss kontakt, så mycket kan jag säga, och vi har under åren växlat några ord när vi stött på varandra. Det föll sig sedan naturligt att jag intervjuade honom både i Konstperspektiv och på Konsten.net. När Ericsson sedan föreläste på högre seminariet på avdelningen för estetik, där jag är doktorand, under vårterminen, 2010, pratade vi för första gången om den bok vi nu arbetar med.

I morgon träffas vi hemma hos Ericsson för att diskutera det fortsatta arbetet.

Lars O Ericsson är tveklöst Sveriges viktigaste konstkritiker under de senaste 25 åren. Hans texter har betytt mycket för allmänt intresserade läsare - men även, vilket är ovanligt i dagspress - mycket för konstvärlden om hur vi ser på samtida konst. Jag har läst alla Ericssons artiklar och jag har mycket svårt att tänka mig ett svenskt konstklimat utan Ericsson. Jag skulle till och med vilja säga att om inte Ericsson hade tagit de kritiska strider han tog hade varken konstkritiken eller konsten i dag sett ut som den gör.

En bok med ett urval av Ericsson kritiska texter är en viktig bok att ta del av för alla som har det minsta intresse för samtidskonstens vägar de senaste 25 åren.

Fortsättning följer.

Den där boken jag arbetar med...

För en tid sedan läste jag "Framgångar trots manlig dominans", en recension av Gerd Reimers bok "Kvinna och konstnär". I den berättas att 25 kvinnor antogs till Konstakademien, 1865 - första året det var möjligt att söka till den utbildningen.

Det är Lars O Ericsson som recenserar. (18 juni 1988, DN).

Mer om boken jag arbetar med snart.