tisdag, april 19, 2011

Lite till om postmodern kritik

Eftersom Anna Brodow Inzaina försökt kommentera mitt inlägg nedan, klistrar jag in hela hennes kommentar som jag hämtat från hennes blogg. Läs den HÄR i sitt sammanhang. Så här skriver hon:

”Rikard Ekholm på SARTS skriver nu sitt andra blogginlägg om en lösryckt mening som han har hämtat från en kommentar i kommentatorsfältet i ett av mina inlägg. Nu kräver han dessutom att jag skall belägga hans förvirrade påståenden med exempel. Tyvärr har jag inte lyckats kommentera hans blogginlägg på stället, så jag gör det istället här, i den händelse att någon klickar sig hit.

Att jag finner en krönika i SvD av Lars O Ericsson intressant nog att göra ett blogginlägg av och diskutera innehållet i tycks Ekholm finna anmärkningsvärt. Intressant, skriver han. Men han har inte själv något intressant att tillföra diskussionen utan finner det bara intressant att kunna beslå mig med felaktigheter.”

Ja, jag fann hennes text om Ericssons krönika intressant, men hade inget särskilt att säga om den, jag hade – har – ingen avsikt att kommentera hennes text. Men som jag skrivit tidigare fann jag att den nedan citerade utdraget i en till texten efterföljande kommentar var/är problematisk. Kommentaren är skriven av BI:

 det var min förvåning över att Lars O lät som en gammal socialdemokrat med bildningsideal som jag syftade på när jag sa att någonting har hänt. I den postmoderna kritiken har det ju inte funnits någonting heligt att försvara, allting har samma värde, högt som lågt. Det rimmar illa med ett bildningsideal."

BI:s påstående stämmer, enligt min mening, inte in på varken Lars O Ericsson eller på postmodernismen.

BI skriver att jag vill ha ett exempel på mitt förvirrade påstående. Nej. Jag vill att BI exemplifierar sitt påstående, att i den postmoderna kritiken har allt samma värde. Anledningen till att jag vill ha ett exempel är att det kan innebära att jag då skulle kunna förstå hennes påstående, att jag själv skulle kunna se på vilket sett den postmoderna kritiken säger att allting har samma värde. Nu kan jag inte se det.

Nåväl. Som jag ser det, har någon slags förvirring uppstått. Jag intresserade mig för sakfrågan – har allt samma värde i postmodern kritik eller inte? Jag menar återigen att i postmodern kritik har inte allt samma värde, men BI tycks mena det. Kanske har jag fel, men det är i alla fall vad hon skriver. Men någon diskussion om sakfrågan tycks inte ta fart och därför får jag konstatera att jag nog inte har något mer att säga då diskussionen gått åt ett annat håll. Jag får diskutera postmodern kritik på annat håll.