Hade precis vant mig vid collegiate gothic i Chicago. Här vid UCLA är det romanesque revival som dominerar. Det är arkitektur jag talar om.
Som stil betecknad tycker jag nog lite bättre om Chicagos gotiska stil, som inger en känsla av storhet och elegans, vilket jag bekänner mig svag inför. Den romanska stilen är lättare, rakare och färgerna ljusare. Inte så mycket krumbukter. Det går inte att sticka under stol med att den här stilen passar bra i soliga Kalifornien. Det är något latinskt över den och i den stekande hettan gör den sig bra.
Det är andra skillnader mellan University of Chicago och UCLA. Det är mer yngre studenter vid UCLA. I Chicago koncenterar man sig på doktorander, men det innebär också att stämningen är mer sober. I UCLA ser man fler jippon och man hör ständigt pigga tillrop som "yeah!" eller "yihaa!". För en tid sedan såg jag en studenttävling där studenterna tävlade om vem som snabbast kunde slå sönder en gammal bil. Spektaklet ackompanjerades av tung hip hop och en stor skara glada åskådare. En bit bort samlades representanter för å ena sidan Palestina och å den andra Israel. Här var stämningen spänd och poliser fanns på platsen.
Livet i Los Angeles är spännande. Det finns så mycket. Det har inte gott en dag sedan jag kom hit då jag lett av att bara lyssna på människor eller titta på något jag passerar på gatan. Svårt att hålla sig sober här och - so what?