I dagens SVD skriver Susanne Wigort Yngvesson, som är doktorand i etik, om hur olika religiösa grupper lierar sig med varandra för att bevara den yttrandefrihet som tillåter uttalanden i stil med pastor Greens hets mot homosexuella. Fokus i artikeln ligger på just detta alliansbildande över de politiska och religiösa gränserna men några av exemplen hon använder som illustrationer hämtar hon från konsten.
Hon tar upp skillnaden som finns i bemötandet av konst som är provocerande för å ena sidan kristendomen, Elisabet Olssons Ecce homo, å andra sidan Islam, nedtagandet av Louzla Darabis Scène d'Amour från Världsmuseets utsällning om AIDS.
Hur kommer det sig att den här skillnaden finns? Jag tror att om det hade varit kristna eller judar som protesterat mot en målning så hade media och konstvärlden direkt gått till försvar och kallat de protesterande för reaktionära och påpekat att konsten måste vara fri att säga vad som helst till vem som helst eftersom att det är konst det rör sig om.
Det har varit väldigt liten uppståndelse kring Scène d'Amour om man jämför med vad som hände när Zvi Mazel kastade en lampa i makarna Feilers Snövit. Beror det här på att man har lagt PK-locket på? Är det så att islam är en religion som är värd att respektera mer än judendom eller kristendom? Jag tycker det är tråkigt att man måste häva ur sig någon i all hast påfunnen orsak om att tavlan inte egentligen passade in i utställningen men om det hade varit en utställning om konstnärligfrihet hade det varit andra bullar. Vad menar man med det? Är konstnärlig frihet bara viktigt om det är en utställning på just det temat? Det verkar väldigt märkligt.
Jag tycker mig se en slags dubbelmoral när man hyllar det svenska fria sekulariserade samhället men så fort nägon annan än "the usual suspects", de strykrädda kristna eller de allmänt ogillade Israelerna gnäller, så är man framme och ber om ursäkt och pratar om respekt för andra kulturer och religioner. Definitionen av andra kulturer eller religioner verkar vara godtycklig. Likaså rätten till konstnärlig frihet.
3 kommentarer:
Läs mer på Artliberated.org samt på Copyriot!
Tack Rasmus, man kan också läsa en lång intressant debatt hos alicio om än med tydlig politisk vinkling.
Hej Karl!
En viktig fråga... är förvånad hur tyst det blev om tavlan i GBG, direkt. Jämför med hur Peter Dahls beslagtagna tavla behandlades för 35 år sen även det i GBG.
PK-hyckleriet inom konst- och kultureliten liknar dubbelmoralen inom sexualiteten under Oscarisk tid.
Säga vad man vill om Zvi Mazel och Åke Green. Dom skickar inga Fatwor på sina motståndare vilket hon nu senast i GBG riskerade, det var därför hon tog ner tavlan "självmant".
Jag tycker många av oss är dåliga på dom här frågorna, vi tar yttrandefriheten för given men har ganska luddiga begrepp om den.
Skicka en kommentar