När jag i går tog A-studenterna på estetiken från filosofiska institutionerna vid Uppsala universitet till Moderna Museet och Kulturhuset i Stockholm, såg jag möjligheterna.
Vi hade förmånen att få en utmärkt visning av Anders Karnell. Jag har känt Anders sedan tiden jag arbetade på Moderna, från 2004 - 2006. Han skriver bland annat i Nöjesguiden och är nog den bästa visaren av dem som arbetar mer regelbundet på museet.
Anders gjorde ett rätt avgränsat urval och pratade längre och mer ingående om några enskilda verk. Det är så viktigt - och så ovanligt - när någon verkligen lyckas att levandegöra konsten.
Studenterna var mycket intresserade, jag fick ett mycket gott intryck av dem.
För egen del var det extra roligt att kunna spendera så lång tid på museet, jag fick chans att prata med flera kompisar, bland annat Mark och Johanna, och även lite med Karl-Oskar. Bra gäng.
Hann även hälsa kort på alltid glade Daniel Birnbaum.
Sedan tog vi oss till Kulturhuset där Karina Ericsson Wärn, som jag ju känner sedan några år, hade vänligheten att ge en elegant och kärnfull introduktion till huset och även till den verksamhet som just nu är under förändring. Mycket spännande kommer att hända där.
Fördelen med estetikämnet är ju att de konstfilosofiska teorierna allra oftast går att diskutera - ska diskuteras - i relation till konst som faktiskt finns att ta del av. Och jag ser ju hur viktigt det är att på plats på museer och konsthallar diskutera och förstå det som finns på plats.
Alltför ofta blir estetik - eller konstfilosofi - något abstrakt och i värsta fall också kanske dammigt.
Det är synd och helt onödigt. Mer undervisning borde ske på plats med konst som går att ta del av.
