Men varför inte börja med avslutningen – disputationsfesten. Jag hade länge
klurat på om jag skulle ha någon fest. För även om jag gärna leder
föreläsningar och seminarier tycker jag inte riktigt om att stå i fokus. Vissa gör ju det. Och är det
någon gång man står i fokus är det ju på sin egen disputationsfest. Nu blev det
i alla fall så att det blev en fest. Och vilken fest!
Jag höll det litet. Det kändes viktigt. Familj, några riktigt fina vänner
och de som verkligen har betytt något för mig rent professionellt, kan man väl
säga. Vi var nog inte mer än 20 personer. Ett långbord och jag på ena
kortsidan. Vid min vänstra sida, Lars O Ericsson och vid min högra, Claes
Entzenberg.
I samband med att jag började planera festen lärde jag känna en kock i
Uppsala, Erik Lind. Han hade nyligen vunnit tävlingen ”den lokala kocken” och
kan därför titulera sig Uppsalas bäste kock. Vi fick bra kontakt och han antog
sig uppgiften att göra maten till festen. Något han gjorde med bravur. Alldeles,
alldeles utmärkt! Eftersom det hela är en festmiddag bestämde jag mig för att
kvällens dryck skulle vara bubbel hela kvällen igenom. Toppigt och ystert.
Jag ska vara helt ärlig. Inför själva festen hade jag lite svårt att tänka
på den och därför var jag lite ofokuserad på själva planeringen. Mina föräldrar
och flickvän drog ett betydande lass, vilket jag är mycket tacksam för. Under
festkvällen fick jag oerhörd hjälp med det mesta, och då även av min farbror med
sambo. En sådan värme.
Man vet ju inte riktigt hur en sådan här middag ska arta sig, hur alla ska
må och vad någon ska säga, om någon säger något överhuvudtaget. Och även om jag
inte tänker rada upp vad alla sa, vill jag passa på att tacka för fantastiska
tal från i – ingen ordning – Folke Tersman, Lars O Ericsson, Håkan Ekholm,
Elinor Hållén, Claes Entzenberg, Mats Ekholm, Rysiek Sliwinski, Ulrika Björk
och Karl Nyberg. Den uppskattning jag fick höra under kvällen gjorde att jag,
när jag själv skulle hålla något slags tal hulkade en aning. Jo, det är sant.
Jag var rörd och mycket trött. Fem års arbete festades av och ventilerades. Nu
var det över. Något nytt runt hörnet.
Fem rätter senare och ungefär en flaska bubbel per person var kvällen över
och jag sov som ett mycket trött barn.
