Gunilla Klingberg
Galleri Nordenhake
"Mantric Mutation"
Gunilla Klingberg använder sig ofta av kommersiellt etablerade symboler i sin konst, det kan vara allt från IKEA:s rispapperslampor till påsar från Lidl, Spar och liknande lågpriskedjor. Det logotyperna har gemensamt är att vi känner igen dom och använder oss av dom i vår vardag. Klingberg har ett flertal gånger skapat två- eller tredimensionella mönster av logotyper, en slags mutation som ger oss i uppgift att tolka innebörden av skapade relationer mellan de kommersiella tecknen i konstverken. Klingbergs mönster byggs alltså upp av symboler som i sin tur representerar ett slags sociala mönster där kapital, varor och tjänster bildar ett annat slags mönster som sträcker sig över hela världen och där vi alla är en del.
Utställningen på Galleri Nordehake är placerad i ett litet rum vilket innebär att man kommer direkt in i Klingbergs konst. Rummet är tapetserat med en mönstrad orange plast, längre in står en stor silverfärgade kandelaber med olikfärgade ljus som har runnit och bildat ett slags stalagmiter som reser sig upp från gallerigolvet. På väggarna sitter korta textfragment skurna ur spegelglas. När man börjar granska väggarna mer noggrant upptäcker man att de intrikata mönstren är uppbyggda av logotyper, bland annat Statoil, Texaco, Lidl och Spar.
Mönstren har också en påtaglig orientalisk prägel som hänger bra ihop med utställningens titel: "Mantric Mutation". Ett i sig evigt upprepande mantra av logotyper, tecken för konsumtion som vi alla känner igen, som vi bär med oss och som präglar vår uppfattning av verkligheten runt oss. Texterna på väggarna är citat från böcker av den hyllade och kritiserade flumandliga gurun Deepak Chopra som till den stora allmänheten säljer förföriska bestsellers med titlar som "Att välja glädjen" och "Bli yngre, lev längre". Deepak Chopra repeterar sina intetsägande meningar i all oändlighet, lurar godtrogna och blir ofantligt rik. Det är inte svårt att se ett samband med mönstren på väggarna.
Frågan är hur detta ska tolkas? Jag ser en kritik, ett mönster, men den är inte uttalad utan tvingar oss att ta ställning. Passar utställningens olika delar ihop? Ja, men med det sagt är dom inte fixerade vid varandra. De kan tolkas var för sig eller fogas ihop slumpmässigt likt de olikfärgade stearinstalagmiterna runt kandelabern, och därigenom bilda nya mönster. Konstverket gör att att jag nu har lättare att se mantran och mutationer också utanför Galleri Nordenhake och Gunilla Klingbergs oranga rum. [Nyberg]
Frågor av Ekholm till Nyberg angående recensionen av Klingbergs utställning "Mantric Mutations"
E: Att kritisera storföretag och nyandlig kommers är i samtiden onekligen något mycket vanligt. Kan det vara så att du genom Klingbergs egentligen ganska neutrala presentation, utifrån din egen syn på vår kapitalistiska tid, ser detta som en kritik?
N: Det är mycket möjligt eftersom när jag ser ett verk vilket innehåller en symbolik med, för mig, tydliga referenser till företeelser till vilka jag har ett personligt förhållande, bildar jag min uppfattning om verket baserad på just dessa förhållanden.
E: Skulle det inte kunna vara så att utställningen egentligen inte pekar på en kritik mot kundsamhället, utan istället visar på vardaglig skönhet? Kandelabern är i ett traditionellt seende ganska kitschig och ljusen lite barnsliga - de kanske är presenterade för att uppbringa en slags samtida skönhetsupplevelse?
N: Jag tror inte att det ena utesluter det andra. När man ser utställningen är ett av de första intrycken att det finns en enhetlig medveten estetik som går igen i verkets olika delar. Det intrycket är viktigt för den tolkning som man sedan gör.
E: Att använda sig av stormarknadslogotyper som Lidl och så vidare, är det inte banalt? Vad innebär de egentligen? Refererar de till något positivt, negativt, eller till något estetiskt?
N: En logotyp är medvetet formgiven för att ha ett estetiskt budskap, för att förmedla någonting till betraktaren. Logotypens utformning i kombination med de personliga erfarenheterna som betraktaren har av det som logotypen företräder ger gemensamt ett intryck som är personligt. För mig förmedlar de dels något positivt: t. ex. basvaror till låga priser vilket underlättar för mig i min vardag, dels något negativt: det kan vara så att de varor som jag konsumerar produceras i länder där priserna kan hållas nere p.g.a. dålig säkerhet för arbetarna, omiljövänliga produktionsätt etc. Alltså, kvaliteterna, positivt, negativ osv., som logotyperna referar till är nog personliga beroende på vad man själv har för associationsbanor.
E: Ska stormarknadslogotyperna ses tillhöra samma förföriska kapitalistiska ådra som Chopras böcker, och innebär det att Lidl och Chopra handlar moraliskt fel?
N: En gemensam nämnare är att båda företeelserna är konstruerade för att sälja något, vare sig det är varor eller en livsfilosofi. Om man drar slutsatsen att det är positivt eller negativt är igen personligt. Jag skrev att jag såg en kritik, men inte uttalad. Med det menar jag att verket inbjuder till ett peronligt kritiskt ställningstagande då både Chopra och Lidl har kritiserats från olika håll. När Klingberg sammanför dessa olika komponenter tycker jag att något slags kritiskt synsätt blir tydligt, det innbär inte nödvändigtvis att Lidl och Chopra handlar moraliskt fel.
E: Du ser inget motsatsförhållande i att förmedla estetiska upplevelser och att samtidigt vara samhällskritiskt? (Om utställningen nu kan betecknas som samhällskritisk?) Innebär inte det då att Klingberg delar "metod" med både Chopra och Lidl - hon använder estetik för att sälja ett visst budskap?
N: Nej jag tycker att samhällskritisk konst också kan förmedla en estetisk upplevelse. Man kan säga att det rör sig om två olika innehåll i ett och samma objekt. Om jag skulle se ett samhällskritiskt verk som helt är skiljt från min kultursfär, dvs. att jag inte skulle ha någon möjlighet att tyda de samhällskritiska tecknen i verket, så borde jag ändå kunna ha en estetisk upplevelse av verket, beroende på hur verket är utformat. Om Klingberg delar "metod" med Chopra och Lidl så borde all konst göra det, använda estetik för att förmedla ett budskap. Det beror väl på hur generellt man definierar metoden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar